// CAFÉERNA.

 
 
 
Igår (fredag, för det är efter tolv nu men det är fortfarande igår för mig) åkte jag och mamma in till stan när vi insåg att vi inte tagit en enda macka på Västra Kajen än och de stänger imorgon. Så vi slog oss ned i det inglasade fiket och pratade om konstiga personer och tittade i konstiga böcker.
 
 
 
 
 
Och på kvällen väntade det andra fikabesöket när jag, Johannes, Alexander och Frej satte oss på Nodo med varsin kaffe och pratade skrämmande teknologi och sådant. Efter det åkte vi hem till Alle och såg på senaste Jackass-filmen. Det var ett bra dygn. 

// DEN HÖSTIGA TORSDAGEN.

 
 

// FRUKOSTEN.

 
Vaknade klockan kvart i åtta idag, och så tidigt har jag nog inte vaknat sen jag fortfarande gick i skolan (och det är helt sjukt att jag inte längre går i skolan). Hur som helst åt jag chiapudding till frukost innan jag åkte in till stan. Nu är jag tillbaka och ska göra bort lite jobb. 

// UTFLYKTSDAGEN.

 
 
 
 
 
 
Igår åkte jag och Frej till Bröstfallet vid Roknäs. Vi hade inte med oss någonting, bara bredde ut filten cch lade oss ned. Hörde forsen fara och pratade om framtid dåtid nutid. Vi hann inte vara där så länge innan jag skulle börja jobba, men det var fint så länge det varade.

// SOVA ÖVER-NATTEN.

 
 
 
 
 
I lördags sov vi över hos Elin, jag och tjejkompisarna som
stod ut varje skoldag tillsammans
Vi som
skrattade oss genom timlånga luncher
pratade alldeles för högt i biblioteket
sov bredvid varandra på tråkiga psykologilektioner
och skolkade ihop.
Vi som har gjort varandra modigare
inte orkat bry oss om alla andra
gråtit tillsammans
blivit fulla för första gången tillsammans
blivit kära i pojkar parallellt med varandra
slutat vara kära 
blivit kära igen
alltid med de andra fem bredvid
att ringa
bli omkullbrottad i sängen av
jag älskar er

// ANANAS OCH STIGAR.

 
 
 
 
 
 
 
Vi vaknade för första gången i hans nya hus, åt bland annat ananas till frukost (jag älskar att jag ser så genuint lycklig ut tillsammans med ananasen. Inte så konstigt egentligen men ändå) ute på balkongen med utsikt över hela Piteå nästan typ. Och vi gick ut i skogen på promenad, upptäckte nya platser och höll handen nästan hela vägen. Och jag är så himla kär i honom.

// SINNET.

 
 
Igår lagade jag den godaste grytan. En vegansk med kikärtor, sötpotatis, ingefära, spenat och bara goda saker i. Recept från Vegoteket. 

// SLUMPMÄSSIGHET.

 
Min frukost cirka varje dag de senaste dagarna. Bröd, smör, ost och hjortonsylt. Och Brämhults juice, den godaste there is.
 
 
 
 
Jag var i Båtvik med Frej, Linnea och Arvid. Syskonen som brottas hela tiden, har exakt likadan humor och kan det mesta om varandra. Vi paddlade kanot, lekte med Aska och hade det fint i solen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Senare den kvällen cyklade jag, Malin, Alexander, Sandra, Frej och Elin till Igeltjärnsberget för att öla, grilla, äta middag och ha det gött. Senare anslöt Adrian, Jennifer och Sofia och det var en bra kväll tills det blev kolsvart, mörkt och rädda frusna människor vill hem. Okej då, tänkte jag.
 
 
På lördagen åkte jag till Luleå för att gå på Musikens Makt, som festivalmässigt var ganska fantastiskt. Först hängde jag i Sandras gudomliga (ja!) lägenhet med henne, Sofia, Sofia, Anton och Simon. Sen gick vi till området, såg magiska Anna Ternheim som trots dåligt ljud briljerade. Och hon sjöng Shoreline och det var så himla himla bra. Såg även sjukt coola (och för mig tills dess okända) Nicole Sabouné som även hon var grym. Och det var så härligt med en festival som väger upp mot alla andra och har nästan uteslutande kvinnor på scenen. Att ge dem plats, låta det handla om bara dem. Så skönt.
 
 
Igår åt jag och mamma på Pensionatet eftersom det var sista dagen de hade öppet. Det var första stoppet på vår kaffeturné. Nästa destination var moster följt av Frej, hans mamma och Greger och deras nya excellenta hus. 
 
Och sen på kvällen for vi till Båtvik igen, samtalade om allt möjligt, åkte till Piteå dagen efter och gick på stan och nu sitter jag här och vet inte riktigt. 

// FÖRBI THE POINT OF NO RETURN.

 
 
 
Sjukt svår såg jag ut när jag och Frej promenerade genom staden. Kappan är nog för övrigt det bästa köpet jag gjort i sommar - tjugo kronor på loppis. Perfekt när det är sommar/tidig höst och lite mulet men ändå inte världskallt. 

// GUSTAF.

 
Igår åkte han och idag bor han åttiotre mil bort från mig. Han som kommer och kramar en bakifrån när man minst anar det, han som ibland viskar "I love you Linnea" innan jag ska gå upp och lägga mig, han som ibland tar mer hand mig än jag om honom trots att han är fyra år yngre. Han som lever för sin dröm och vägrar ge upp. Och jag saknar honom redan, jag saknar till och med hur han skräms så att hjärtat stannar i en och en halv sekund. 

// ORGANISM.

Jag är Linnea Lundström, bor mitt i världen i ett universum alldeles för stort för min egen hjärnkapacitet att förstå och försöker ständigt transformera min existens från att handla om att överleva till att leva.

 

Jag andas längtan och nostalgi lika mycket som jag andas syre, för annars dör jag. Måste ständigt tänka i futurum och imperfekt för att inte förloras i presens. Det är så man flyr. Och jag vill så himla mycket, alldeles för mycket för att någonting egentligen ska hända. Jag vill bort, jag vill stanna precis här. Jag vill dränka mig själv i bokstäver men också hålla mig själv på trygga land där ingenting kan gå fel. Fel fel fel = rätt rätt rätt egentligen, men jag har så svårt att tänka så. Tänka att ett fel närmare rätt är mer rätt än fel.

  Jag vill springa för att hinna ifrån, men jag vill också stå helt stilla med båda fötterna ständigt på marken, för där är det tryggt, helt säkert.

 

Jag säger sådant som alla tänker men som ingen vågar säga. Jag skrattar mycket, ofta, men jag är osäker på om alla skratt är äkta eller om vissa bara finns där för att bryta en tystnad och göra det enklare för alla parter.
  Lika ofta gråter jag, för i mig finns en storm som har blåst omkull allt i sin väg, hejdlöst skapat oreda. Rubbat serotoninhalterna i hjärnan och gjort allt lite svårare än vad det borde vara. Allmäntillstånd har förflyttats från neutralt till negativt och neutralt är en prestation. Positivt borde fridlysas, är så sällsynt nu. Men egentligen kanske allt bara beror på en enda gåva att känna så mycket hela tiden, att det nästan tar överhanden och måste kontrolleras, hanteras bättre än jag gör nu.

 

Jag är sällan själv, föredrar sällskap före ensamhet. Jobbar alldeles för mycket för mitt eget bästa men vet inte vad jag ska göra av fritiden när den väl kommer så det är kanske lika bra. Blir förvirrad av det där universumet och får klaustrofobi av dess oändlighet. Valmöjligheterna är så många att jag stänger mig själv inne, vet inte någonting.

 

Men nej, allt det där är över nu. Idag ska jag springa, men inte för att komma ifrån någonting utan för att hitta rätt. Jag ska börja sätta penseln mot duken utan att vara rädd för att draget ska bli fel. Jag ska prata prata prata om allt som tär. Anta att jag finns till för någonting, inte ingenting. Ta vara på morgnarna, dagarna, kvällarna, varenda sekund. Skriva när någonting känns, ringa en vän när ensamheten blir en millimeter för stor och

leva

inte

överleva.


// NILS + HEDVIG III.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

// LINNEA.

 

// NILS + HEDVIG II.

 
 
 
 
 
 
 
 
 

// NILS + HEDVIG

I lördags gifte sig Hedvig och min kusin Nils. Vigseln hölls i Öjeby Kyrka, bröllopsmiddagen var några steg därifrån på Gästgivargatan och efteråt var det fest i logen på vår gård. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, det var så himla fint. Har aldrig varit på ett bröllop förut men det var ännu vackrare än jag föreställt mig, med kärleksord i kyrkan och risgryn utanför, folk som höll tal under middagen, klirr i glas när man ville se brudparet kyssas och en massa dans och karaoke genom natten.
  Jag var som sagt fotograf under bröllopet så tog cirka hur många bilder som helst, vet inte riktigt hur jag ska lägga upp de här på bloggen för det är så många men jag tycker vi börjar med en kronologi från dagen.