// BJÖRKARNA.

 
 
 
 
 
 
 
Jag gick längs Malungs vandringsled. Den tog mig till en udde i älven som verkade vara något sorts bävertillhåll. Jag var på span ett tag tills jag kände att jag störde för mycket och gick tillbaka samma väg igen. Björkarna växte tätt, vitsipporna låg utströdda vid deras rötter och älven flöt fylld till brädden. Jag lyssnade på Värvet och mellan Lalehs ord prasslade träden. Jag gick inte hem förrän händerna frös alldeles för mycket.
|
Upp